A-städer och B-städer
Hemdags täcker olika städer olika djupt, och vi säger rakt ut vilken som är vilken.
De två graderna
A-stad. Det finns tillräckligt med öppet publicerad ködata för att räkna fram väntetidsestimat per område. Sidorna visar förväntad kötid som spann, med konfidensgrad och källdatum. Förutsätter att kön faktiskt fördelar efter kötid — se nedan.
I dag: Stockholm.
B-stad. Vi publicerar allt vi kan belägga ur öppna källor — vilka köer som finns, vad de kostar, vilka regler som gäller, vem som sätter inkomstkraven — men inga väntetidsestimat. Varje B-sida säger varför den saknar estimat, i just den staden.
I dag: Borlänge, Eskilstuna, Falun, Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Sundsvall, Uppsala, Västerås, Örebro, Östersund.
En tredje sorts stad: köer som räknar poäng, inte tid
Av de 17 städer vi täcker fördelar 13 lägenheter efter poäng, inte efter hur länge du stått i kön. Det är inte en variant av samma sak — det är ett annat mått.
Det är dessutom det vanligaste. När vi gick igenom kommunala förmedlingar och större allmännyttor utanför de tre största städerna kunde vi fastställa tilldelningsmodellen för 13 av dem. Samtliga 13 använder poäng. Inte en enda fördelade efter kötid.
Två sanna satser, olika nämnare
Stadsräkning är ett trubbigt mått. Den ger varje stad samma vikt oavsett hur många som faktiskt står i kö där, och drar därför åt andra hållet: "poäng dominerar" låter som att kötid är en marginalföreteelse.
Vi försökte väga om det mot antalet köande. Det gick bara delvis, och hur det gick är värt att skriva ut:
| Städer vi täcker | 18 |
| Fördelar efter kötid | 5 |
| Fördelar efter poäng | 13 |
| Publicerar hur många som köar | 1 |
Ett enda tal gick att belägga. Stockholms bostadsförmedling redovisar 914 831 registrerade i kön — ett kötidsbaserat system, och den största kö vi kunnat belägga i hela landet med mycket god marginal. Avläst 2026-09-23; talet ändras löpande.
Hur många som köar i poängstäderna publicerar de inte. Vi kan alltså inte räkna fram en andel, och vi hittar inte på en.
Vad som ändå går att säga, och båda satserna är sanna:
Kötid är rätt mått där flest köar. I flertalet städer är frågan en annan — och vi svarar på den frågan där.
Den första satsen vilar på ett belagt tal. Den andra på 13 städer där modellen är fastställd. Att vi inte kan sätta en exakt andel mellan dem beror på att siffran inte är publicerad — inte på att vi inte försökt.
En anmärkning om vad som inte publiceras
Att 17 av 18 förmedlingar inte publicerar hur många som står i deras kö är i sig en uppgift. Kölängden är det mest grundläggande talet en bostadskö har, och det som en sökande först skulle vilja veta. Vi har skrivit om det.
"Förväntad kötid: 7 år" är därför inte en osäker uppgift i Örebro. Den är inte en uppgift alls, och den kommer inte att bli det när underlaget växer. Vi skriver ut det på sidan i stället för att låta det se ut som att siffran är på väg.
Det betyder inte att väntan är kortare i en poängkö. Det betyder att den mäts i något annat — och att reglerna för hur poängen samlas och försvinner ofta avgör mer än tiden gör. Hos ÖBO nollställs poängen om du inte loggar in en gång per år. Den regeln är viktigare för utfallet än de flesta siffror vi kunde ha publicerat.
Varför inte bara publicera något?
För att ett väntetidsestimat används för att fatta beslut. Någon stannar i en kö i fem år till, eller lämnar den och köper i stället, delvis på grund av vår siffra. En siffra på otillräcklig grund är då sämre än ingen siffra alls — den ser lika trovärdig ut och leder fel.
Därför finns spärren i koden och inte bara i en rutin: ett estimat vars underlag inte bär det går inte att publicera hos oss. Så räknar vi.
Varför saknas data i en stad som ändå publicerar statistik?
Det vanligaste skälet är inte att data saknas, utan att den finns i fel form.
Både Göteborg och Malmö publicerar kötidsstatistik öppet. Men båda gör det som inbäddade rapporter — bilder av data, i praktiken. De går att läsa med ögonen och inte att hämta, kontrollera eller uppdatera maskinellt. Vi kan inte bygga en sida som säger "uppdaterad {datum}" på ett underlag vi inte kan uppdatera.
Vi återger inte heller deras siffror som våra. Publicerar Boplats Syd en median kötid är det deras siffra, och den ska läsas som deras — inte tvättas genom oss och se ut som ett Hemdags-estimat.
Hur en B-stad blir en A-stad
Genom inrapportering. Den som fått en hyresrätt kan rapportera sin kötid: fem uppgifter om bostaden, inga om personen. När tillräckligt många gjort det i en stad bär underlaget estimat, och staden går över till A.
För poängstäderna gäller det inte. Där leder inrapportering inte till ett väntetidsestimat, eftersom måttet inte finns. Rapportera gärna ändå — det visar hur poängmodellen faller ut i praktiken, vilket ingen publicerar i dag.
Det är den enda vägen som ligger helt i våra egna händer, och det är avsiktligt. Hemdags begär inte ut data från någon, uppvaktar ingen och väntar inte på någons handläggning. Allt vi publicerar kommer antingen ur sådant som redan är publicerat, eller ur vad läsare frivilligt delar med sig av.
Ett index vars täckning hänger på andras beslut går inte att bygga ut till hela landet. Och ett index som är beroende av en förmedlings välvilja kan inte säga sanningen om samma förmedlings kösystem.
Vad som inte förändras mellan graderna
Kings-standarden är densamma. En B-sida är inte en tunn A-sida — den svarar på andra frågor, och den svarar på dem fullständigt, med daterade källor och utan gissningar.
Det som skiljer är precis en sak: om det finns ett väntetidsestimat eller inte.