Hemdags

Så räknar vi ut väntetiderna

uppdaterad 2026-09-18

Den här sidan beskriver hela vår metod. Inte en sammanfattning — hela den. Om du hittar ett fel vill vi veta det, och vi rättar öppet.

Kort version: vi läser den statistik som bostadsförmedlingar redan publicerar, räknar ut hur lång kötid som krävdes för de lägenheter som faktiskt förmedlades, och redovisar svaret som ett spann. Aldrig som en exakt siffra, eftersom en exakt siffra vore påhittad.

1. Vad vi faktiskt mäter

Vi mäter hur lång kötid de hade, som fick en lägenhet.

Det är inte riktigt samma sak som "hur länge du kommer att vänta", och skillnaden är viktig nog att stå först på sidan:

• Vi ser bara de som fick en lägenhet. De som står kvar i kön syns inte i utfallet. Det gör att siffran, om något, är för låg för den som söker ett attraktivt område. Statistiker kallar det urvalsproblemet för censurering, och vår beräkningsmetod är vald just för att hantera det — men den kan inte trolla fram data om människor som ännu inte fått något.
• Kötid är inte väntetid. Den som ställer sig i kön i dag och söker aktivt från dag ett har en annan bana än den som stått passivt i femton år. Vi mäter det förstnämnda så gott det går.
• Vi vet ingenting om just dig. Inkomst, hushållsstorlek, hur brett du söker och hur snabbt du tackar ja påverkar utfallet mer än de flesta tror. Vårt tal är områdets, inte ditt.

Vi skriver hellre detta rakt ut än gömmer det i en fotnot. Ett väntetidstal som låtsas vara en prognos för en enskild person är en felaktig siffra, även när aritmetiken stämmer.

2. Var siffrorna kommer ifrån

All data hämtas kostnadsfritt från primärkällan. Vi köper inga data och använder inga andrahandskällor eller aggregatorer. Det är inte en budgetfråga: en källa vi betalar för är en källa vi inte kan skala till 290 kommuner, och en källa vi inte kan skala blir ett index med hål i.

Varje publicerad siffra bär källa och datum. Klickar du på "uppdaterad {datum}" ser du exakt vilket underlag talet vilar på.

Källor i drift 2026-09-18

Göteborg och Malmö saknar i dag en öppet publicerad serie av samma slag. Vi publicerar därför inget estimat för de städerna — vi skriver att vi inte vet, och visar vilka källor vi läst.

Vi begär inte ut data från någon. Allt vi publicerar bygger på sådant som redan är publicerat, eller på vad läsare frivilligt rapporterar in. Skälet är att ett index vars täckning hänger på andras beslut inte går att bygga ut till hela landet — och att vi inte vill vara beroende av någons välvilja för att kunna säga sanningen om deras kösystem.

För städer utan öppen tilldelningsstatistik bygger vi i stället faktasidor: vilka köer som finns, vad de kostar, vilka regler och inkomstkrav som gäller. Allt ur öppna källor, allt daterat. Väntetidsestimat tillkommer när underlaget bär det — och den snabbaste vägen dit går via inrapporterade kötider.

3. Hur beräkningen går till

Problemet: data kommer i klasser, inte i tal

Förmedlingarna publicerar sällan "den här lägenheten gick till 7,4 års kötid". De publicerar hur många lägenheter som gick till 0–2 års kötid, 2–4 år, 4–6 år och så vidare, med en sista öppen klass: "20 år eller mer".

Det kallas intervallcensurerad data. Vi vet vilket fack varje förmedling hamnade i, men inte var i facket. Och för den sista klassen vet vi bara att det var minst 20 år.

Lösningen: Turnbulls metod

Vi använder Turnbulls metod, en utvidgning av den välkända Kaplan-Meier-skattningen från överlevnadsanalysen. Den räknar fram den fördelning av kötider som bäst förklarar de observerade klassantalen, utan att anta någon kurvform i förväg.

Två egenskaper är avgörande för oss:

1. Den hanterar den öppna toppklassen korrekt. Vi behöver aldrig gissa vad "20 år eller mer" betyder — och vi gör det inte.
2. Den ger, helt av sig själv, ett intervall för medianen i stället för en punkt. När underlaget inte kan avgöra var i facket medianen ligger, säger metoden det rakt ut. Vi avrundar inte bort den osäkerheten. Vi publicerar den.

Vi kontrollerar löpande att metoden ger exakt samma svar som Kaplan-Meier i de fall där båda är tillämpliga. Gör den inte det är det vårt fel, inte datats.

Osäkerheten mäts på två sätt

Det publicerade spannet är alltid det bredare av två mått — vi väljer aldrig det snällare:

• Hur grov är källans indelning? Tvååriga klasser kan inte ge ett svar på månaden när.
• Hur många förmedlingar bygger siffran på? Nittio förmedlingar bär ett bredare spann än fem tusen. Vi mäter det genom att räkna om resultatet många gånger på omdragna data.

Ett brett spann är inte ett sämre svar. Det är ett ärligt svar på ett tunt underlag.

4. Vad siffrorna på sidan betyder

Förväntad kötid i Aspudden, 2 rum och kök: 8–10 år Hälften av tilldelningarna låg inom 2–14 år Starkt underlag (A) · uppdaterad 2025-12-31

• 8–10 år är var medianen ligger. Hälften av de som fick en lägenhet hade kortare kötid, hälften längre.
• 2–14 år är spridningen i faktiska utfall. Den är alltid bredare, och den är poängen: kötid är ingen kölapp med ett nummer på.
• mer än 20 år betyder att medianen ligger bortom vad källan kan visa. Vi skriver då inte "omkring 20 år". Vi vet inte var den ligger, bara att den är högre.

Golvet: under 15 tilldelningar publicerar vi ingenting

Innan graderna gäller en regel som går före dem alla:

Under 15 förmedlade bostäder publicerar vi ingen siffra för ett område — oavsett hur smalt spannet råkar bli.

Det sista ledet är det viktiga, och det är inte självklart. Man väntar sig att tunt underlag ger breda spann, och att ett smalt spann därför betyder säkerhet. Vår egen data visar att det inte stämmer.

Abrahamsberg har 14 gånger tunnare underlag än Bandhagen — och ett smalare spann. Det är inte säkerhet. Det är att några få tilldelningar inte hinner sprida ut sig: med tillräckligt få observationer ligger de nära varandra av en slump, och metoden har ingenting att räkna spridningen ur.

Ett smalt spann ur ett tunt underlag är alltså en illusion av precision, och den är farligare än ett brett spann. Ett brett spann säger åt läsaren att vara försiktig. Ett smalt ser ut som ett besked.

Djurgården: ett område vi vägrar svara om

Det tydligaste fallet är Djurgården, där vår källa redovisar 1 förmedlad bostad under året. Ur en enda tilldelning går det att räkna fram ett tal. Vi gör det inte, och vi tänker inte göra det förrän underlaget bär det.

Sidan för Djurgården visar därför ingen kötid alls. Den visar vad vi har, vad som saknas, och ungefär hur många inrapporterade kötider som skulle krävas för att vi ska kunna säga något. Det är ett sämre svar än en siffra — och ett ärligare.

Varför golvet är ett golv och inte ett avdrag

Graderingen är i övrigt en poängberäkning: tunt underlag drar ned, brett spann drar ned, gammal källa drar ned. Golvet fungerar annorlunda — det går före poängen och kan inte kompenseras.

Skälet är konkret. När vi mätte hur många inrapporteringar som krävs för att lyfta varje område upptäckte vi att Djurgården, med en enda tilldelning, kunde nå publicerbar nivå av en inrapportering: avdragen räckte inte hela vägen ned, och ett smalt spann drog upp resultatet. Regeln var en poängkurva, och poängkurvor går att klättra på. Nu är den ett golv.

Konfidensgraderna

Graden räknas fram mekaniskt ur underlaget — antal förmedlingar, spannets bredd, hur mycket som är binnat, källans ålder och format. Den sätts inte av oss efter hur gärna vi vill publicera sidan, och spärren mot D sitter i koden.

5. Kända begränsningar

Vi listar dem här hellre än att bli påkomna med dem.

1. Vi ser bara de som fick. Se avsnitt 1. Detta är den största begränsningen och den går inte att räkna bort.
2. Medelvärde är inte median. Vissa källor redovisar "genomsnittlig kötid" utan att ange vilket mått som avses. Kötidsfördelningar är högerskeva, så ett medelvärde ligger systematiskt högre än medianen. Vi jämför aldrig ett tal från en källa med ett från en annan innan vi vet att de mäter samma sak. Där vi ännu inte vet det, står det på sidan.
3. Områdesindelningar går inte alltid ihop. Förmedlingarnas stadsdelar sammanfaller inte alltid med SCB:s statistikområden. Vi mappar dem manuellt och granskat. Där mappningen är osäker redovisar vi på kommunnivå i stället för att pressa in data i ett område den inte hör hemma i.
4. Bestånd förändras. Byter en förmedling ut vilka hyresvärdar som ingår, är serien inte jämförbar över tid. Vi frågar källorna om detta och redovisar det vi får veta.
5. Nyproduktion beter sig annorlunda än befintligt bestånd och redovisas separat där källan tillåter det.
6. Historiska utfall är inte löften. Byggtakt, regelverk och flyttmönster ändras.

6. Vad vi aldrig gör

• Vi publicerar aldrig en punktsiffra för en väntetid. Det är omöjligt i vår kod, inte bara förbjudet i våra rutiner.
• Vi publicerar aldrig ett estimat som inte bär källa och datum.
• Vi namnger aldrig privatpersoner. Indexet är keyat på objekt och område, aldrig på person.
• Vi låter aldrig en annonsör påverka en siffra, en ranking eller ett områdes plats i indexet. Kommersiella ytor är alltid märkta och finns aldrig på register- eller datasidor.
• Vi bygger aldrig prissättningsverktyg åt hyresvärdar. Det här indexet finns för den som söker en bostad.

7. Hitta fel hos oss

Varje områdessida har ett maskinläsbart datalager: siffrorna, spannen, konfidensgraden, källorna och datumen i strukturerad form. Du behöver inte lita på oss — du kan räkna efter.

Hittar du ett fel: hör av dig. Vi rättar, daterar rättelsen och skriver vad som var fel. En felaktig siffra som får stå kvar kostar oss mer än den kostar dig.

Utkast 2026-09-18 (order 6). Granskas mot Kings-standard före publicering. Metodsidan uppdateras varje gång beräkningen ändras, och ändringarna listas i botten av sidan.